Det är nu snart 20 år sedan jag började jobba som bergsguide och innan det la jag både all fritid och alla pengar jag kunde få ihop på klättring och skidåkning. En livsstil som medfört mycket resande, ofta med flyg - flyg som bara blivit billigare och billigare. Det har på många sätt varit ett fantastisk tillvaro där världen legat både för mina och mina kunders fötter. I prinicip kunde vi åka till varenda berg som vi hört talas om. För de lite mera kapitalstarka fanns dessutom helikopter att hyra, om inte i varenda land, så i varje fall i varje bergskedja.
Beskrivningen passar nog in på många bergsguider för vi vill alla ha en spännande mix av jobb, utforska nya platser och helikopterskidåkning öppnar ju upp för volym och tillgång på åkning som saknar motstycke. På toppen av min internationella karriär som guide reste inte bara jag själv jorden runt i jakt på bästa åkningen, jag gjorde även mitt bästa för att sälja in samma livsstil till mina kunder. Min ultimata vison vara att följa vintern runt jordklotet och erbjuda minst en skidresa i månaden året om.
Men det var något som gnagde. Det var lite för bra för att vara sant, och just så var fallet, det fanns ett pris utöver det jag personligen betalade. Allt eftersom medvetenheten om miljöpåverken ökade i samhället fick jag svårare och svårare att försvara min livsstil för mig själv. På vägen gick jag igenom alla tänkbara resonemang: "om inte jag guidar heliski så gör ändå någon annan det", "vad jag gör spelar ingen roll i det stora hela", "det är oavsett för sent" och till och med det minst smickrande "det drabbar ändå inte mig".
Dilemmat låg i tron att en hållbar livsstil inte skulle vara förenligt med någon skidåkning alls. Men när jag väl började sätta mig in i problemet så visade det sig att spannet är enormt mellan sämsta och bästa tänkbara skidresa ur ett klimatperspektiv. Lättad fortsätter jag nu att åka skidor men på ett långt mycket mer klimatvänligt vis. Jag började första vintern med att plocka de lågt hängande frukterna, som att till exempel ta tåg istället för flyg där det var möjligt. Säsongen därpå tackade jag nej till alla jobb som jag hade varit tvungen att flyga till. Det finns mycket kvar att ändra men samtidigt är det inspirerande att se hur både jag själv och andra börjat ställa om såväl skidåkningen som annat i livet.
" Vissa saker är svåra att ändra på, andra är lätta,
hur vi väljer att åka skidor måste ändå vara en av de senare "
Min vison är att erbjuda hållbara skidresor med två huvudsyften. För det första för att minska på utsläppen på grund av själva skidåkningen och för det andra i förhoppningen om att de som provat att åka skidor klimatvänligt även skall inspireras att göra en omställning på andra plan.
Jag tillbringande några år av min uppväxt i Tyskland och jag har övat mycket på min engelska så jag guidar på svenska, engelska och tyska. Norska och danska brukar också fungera bra.
I alpländerna är det lagreglerat att man måste vara internationellt aukoriserad för att arbeta som bergsguide. Organisationen bakom certifieringen förkortas UIAGM på franska, IFMGA på engelska och IVBV på tyska. Om du varit på tur i Alperna har du kanske sett det blåa märket som bergsguider skall bära när de arbetar.
Den svenska avdelningen av det internationella guideförbundet heter Svenska Bergsguide-organisationen och förkortas SBO. SBO har varit medlem i det internationella förbundet sedan 1990 och har examinerat mer än 50 gudier. I Sverige säger Konsumentverkets reglering att en guide skall vara certifierat enligt SBO för att arbeta på glaciär eller i alpin fallriskmiljö.
I guideutbildningen ingår att göra praktik så det kan hända att vi har med guider under utbildning eller personer som förberer sig för att söka in. Det finns dock alltid en auktoriserad guide med.
SVELAV – Sveriges Lavinutbildningar är Sveriges nationella utbildningsnorm för lavinutbildningar och lavinkurser vilken tagits fram av Naturvårdsverket, som även ansvarar för de nationella lavinprognoserna. Jag är certifierad SVELAV Lavininstruktör för kursnivåerna Introduktionsutbildning till Laviner, Friåkning 1 och Pro 1.
Jag är väldigt stolt över att kunna säga att jag samarbetat med Houdini i över två decennium.
Houdini fokuserar nämligen inte bara på att göra bästa möjliga outdoor-kläder utan är också ett av världens absolut främsta företag på hållbarhet inom textilbranschen.
Så har vi det här med frivilligorgansiationer, det upphör aldrig att både förvåna och imponera hur mycket tid och energi en del är beredda att lägga enbart för den goda sakens skull.
Jag är stolt ambassadör för Protect Our Winters Sweden, ett nätverk som tagit sig an klimatdilemmat ur ett vintersport-perspektiv.
Vår konsumtion har pressat jorden till sin gräns och som ni säkert hört hamnar dessutom en sorgligt stor del plast i havet. En nyckel till en hållbarare konsumtion kallas för cirkulär ekonomi. Principen bygger på att alla material ingår i ett evigt kretslopp istället för att linjärt gå från råmaterial till sopor.
Ett företag som dragit det här till sin spets är Karün som rensar havet på gamla fiskenät och återanvänder plasten i glasögon. Jag blev tillfrågan om att vara partner och tackade med stolthet ja! Måste du någon gång ha ett par nya glasögon eller annat så se efter cirkulärt.
Efter att ha jobbat med pulkturer ett antal år har jag hunnit se de flertalet av pulkorna på marknaden in real action. Det finns ett märke som står ut när det kommer till att optimera funktion, materialval och slitstyrka.
Mitt råd är - köp inte en ny pulka innan du tittat på Acapulka. Jag vågar hävda att det finns både större och billigare märken men inget bättre.
Ekocid innebär storskalig miljöförstöring. Trots 50 år av internationellt miljöarbete och hundratals konventioner och avtal på miljöområdet fortsätter exploateringen av naturen.
Artutrotningen ökar lavinartat. Arter utrotas i en hastighet på 1000 gånger snabbare än vad som skulle ske på naturlig väg. Trots kunskap om klimatförändringarna fortsätter utsläppen från fossila bränslen med oöverskådliga konsekvenser för allt liv.
End Ecocide Sweden är en politiskt obunden ideell förening som sedan 2016 har arbetat för att storskalig miljöförstöring, ekocid, ska bli ett internationellt brott inom ramen för Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag.
Jag tycker att det är orimligt att storskalig miljöförstöring skall kunna fortgå utan konsekvenser för de ansvariga och stödjer därför End Ecocide i arbetet för att göra Ekocid till ett internationellt brott.